Vilken underbar känsla det är att vara efterlängtad, skruttfia har knappt släppt blicken från mig. Vi har hunnit med tusentals kramar, lite bus och en massa mys! Självklart så har alla tre barnen varit med, eller eftersom att minsta pluggen just lärt sig gå så har han mesta dela traskat runt och surrat på. :) när frun i huset sa att jag inte räknades som gäst i detta hus så tog jag mig friheten och ringde hit barnens mormor och moster så jag skulle hinna träffa dem. Dom är ju bara för söta allihopa.
Nu ligger jag i sängen och tänker sova, i morgon vankas det Simskola för barnen och jag lovade att följa, sedan ska det förberedas inför kvällens 30års fest. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar